Enhetsomvandlare – omvandla olika enheter & mått

Så fungerar enhetsomvandlaren

Omvandlaren ovan räknar om mellan enheter inom 14 storheter: längd, vikt, volym, area, tid, hastighet, temperatur, energi, effekt, densitet, tryck, kraft, datamängd och vinkel. Du väljer storhet, skriver in ett värde och väljer vilken enhet du vill räkna från och till. Resultatet uppdateras direkt och i tabellen under ser du samma värde uttryckt i alla enheter inom storheten.

Nedan går vi igenom exakt hur beräkningarna görs, vilka omvandlingsfaktorer som används och vad som är bra att tänka på för varje storhet.

Principen: allt går via en basenhet

Varje storhet har en basenhet, oftast SI-enheten. För längd är det meter, för vikt kilogram och för tryck pascal. Varje annan enhet har en omvandlingsfaktor som anger hur många basenheter en enhet motsvarar. En fot är till exempel 0,3048 meter, så faktorn för fot är 0,3048.

En omvandling sker alltid i två steg:

1. Från din enhet till basenheten: multiplicera värdet med faktorn för enheten du räknar från.
2. Från basenheten till målenheten: dividera med faktorn för enheten du räknar till.

Sammanfattat blir formeln:

Resultat = värde × faktor_från ÷ faktor_till

Fördelen med metoden är att man inte behöver en separat faktor för varje tänkbart par av enheter. Det räcker att veta hur varje enhet förhåller sig till basenheten, så går det att räkna mellan alla kombinationer. Det enda undantaget är temperatur, där skalorna har olika nollpunkter. Den förklaras i ett eget avsnitt.

Exempel: 10 ft till cm

1. Räkna om till basenheten: 10 × 0,3048 = 3,048 m
2. Räkna om från basenheten: 3,048 ÷ 0,01 = 304,8 cm

Prefix: kilo, milli och de andra

Många enheter bildas genom att sätta ett prefix framför en grundenhet. Prefixet är en faktor som gör enheten större eller mindre. Samma prefix fungerar för alla SI-enheter, så när du kan dem kan du räkna om kilometer, kilogram, kilowatt och kilojoule på samma sätt.

En tumregel för längd, vikt och volym: varje steg i trappan km – hm – dam – m – dm – cm – mm motsvarar en faktor 10. Går du ett steg nedåt multiplicerar du med 10, går du ett steg uppåt dividerar du med 10.

Om avrundning och noggrannhet

Omvandlaren räknar med full precision och visar resultatet med upp till åtta värdesiffror. Mycket stora och mycket små tal visas i grundpotensform, till exempel 9,4607305 × 10¹⁵. Många faktorer är exakta per definition, till exempel att en tum är exakt 2,54 cm och ett pund exakt 0,45359237 kg. Andra är medelvärden eller avrundade värden, till exempel månad, år och Mach. Det står utskrivet under respektive storhet.

Längd

Längd mäter avstånd mellan två punkter. Basenheten är meter (m), en av de sju SI-grundenheterna. Sedan 1983 definieras en meter som den sträcka ljuset färdas i vakuum på 1/299 792 458 sekund.

I omvandlaren finns metriska enheter från nanometer till mil, brittisk-amerikanska enheter som tum, fot, yard och mile, nautisk mil för sjöfart och flyg, astronomiska enheter för rymdavstånd samt gamla svenska längdmått.

Exempel: 5 mi till km

1. Räkna om till basenheten: 5 × 1 609,344 = 8 046,72 m
2. Räkna om från basenheten: 8 046,72 ÷ 1 000 = 8,04672 km

Vanliga omvandlingar

• 1 in = 2,54 cm
• 27 in = 68,58 cm
• 6 ft = 1,8288 m
• 180 cm = 5,9055118 ft
• 1 mi = 1,609344 km
• 100 km = 62,137119 mi
• 1 M = 1,852 km
• 1 mil = 10 km

Bra att veta

• Svensk mil och engelsk mile är olika. En svensk mil är 10 km. En engelsk mile är 1,609344 km. Det är alltså drygt sex gånger så långt till en svensk mil.
• Tum och fot hänger ihop. 1 fot = 12 tum och 1 yard = 3 fot. 1 mile = 1 760 yard = 5 280 fot.
• Nautisk mil (sjömil, distansminut) är exakt 1 852 m. Den motsvarade ursprungligen en bågminut längs jordens meridian och används fortfarande till sjöss och i flyget, eftersom den gör det enkelt att räkna med kartans latitudgrader.
• Astronomiska avstånd: En astronomisk enhet (AE) är medelavståndet mellan jorden och solen, 149 597 870,7 km. Ett ljusår är sträckan ljuset färdas på ett julianskt år, cirka 9,46 biljoner km. En parsec är cirka 3,26 ljusår.
• Gamla svenska mått: Före metersystemet (infört i Sverige 1889) användes bland annat fot, aln och famn. 1 aln = 2 fot, och 1 famn = 3 alnar. Värdena i omvandlaren utgår från måtten som fastställdes 1855. Äldre och lokala mått kunde avvika något. Den äldre svenska milen var dessutom cirka 10,7 km, men omvandlaren använder den moderna metriska milen på 10 km.

Vikt (massa)

I vardagen säger vi vikt, men det vi egentligen mäter i kilogram är massa, alltså hur mycket materia ett föremål innehåller. Basenheten är kilogram (kg). Sedan 2019 definieras kilogrammet utifrån Plancks konstant i stället för den gamla prototypen i Paris.

Exempel: 150 lb till kg

Eftersom kg är basenheten räcker ett steg: 150 × 0,45359237 = 68,038856 kg

Vanliga omvandlingar

• 1 lb = 0,45359237 kg
• 1 kg = 2,2046226 lb
• 200 lb = 90,718474 kg
• 1 oz = 28,349523 g
• 1 st = 6,3502932 kg
• 12 st = 76,203518 kg
• 1 oz t = 31,103477 g
• 1 ct = 200 mg

Bra att veta

• 1 pund (lb) är exakt 0,45359237 kg. En snabb överslagsräkning är att dela antalet pund med 2,2 för att få kilo.
• 1 pund = 16 uns (oz) och 1 stone = 14 pund. Stone används främst i Storbritannien för kroppsvikt.
• Troy ounce (cirka 31,1 g) används för ädelmetaller som guld och silver. Den är tyngre än ett vanligt uns (cirka 28,35 g), så blanda inte ihop dem när du jämför guldpriser.
• Karat som viktenhet för ädelstenar är exakt 0,2 gram. Det har inget med guldhaltens karat att göra, som anger renhet.
• Ton betyder i Sverige alltid 1 000 kg (metriskt ton). I USA är ett ”short ton” 907 kg och i Storbritannien är ett ”long ton” 1 016 kg.
• Skålpund är ett gammalt svenskt viktmått på cirka 425 gram.

Volym

Volym anger hur mycket utrymme något tar upp. SI-enheten är kubikmeter (m³), men i vardagen använder vi oftast liter. En liter är exakt en kubikdecimeter, alltså en kub som är 10 × 10 × 10 cm.

Exempel: 3 gal till l

1. Räkna om till basenheten: 3 × 0,0037854118 = 0,011356235 m³
2. Räkna om från basenheten: 0,011356235 ÷ 0,001 = 11,356235 l

Vanliga omvandlingar

• 1 l = 10 dl
• 1 m³ = 1 000 l
• 1 msk = 3 tsk
• 1 cup = 2,3658824 dl
• 1 gal = 3,7854118 l
• 1 gal (UK) = 4,54609 l
• 1 fl oz = 29,57353 ml
• 1 bbl = 158,98729 l

Bra att veta

• Kubikenheter går i steg om 1 000, inte 10. Eftersom volym har tre dimensioner blir faktorn 10 × 10 × 10. Därför är 1 m³ = 1 000 dm³ = 1 000 000 cm³.
• Liter-trappan går i steg om 10: 1 l = 10 dl = 100 cl = 1 000 ml.
• Svenska köksmått: 1 krm = 1 ml, 1 tsk = 5 ml, 1 msk = 15 ml (= 3 tsk), 1 dl = 100 ml.
• Amerikanska och brittiska mått skiljer sig åt. En amerikansk gallon är 3,785 liter medan en brittisk (imperial) gallon är 4,546 liter. Samma sak gäller pint och fluid ounce. Kolla därför om ett recept eller en bränsleangivelse är från USA eller Storbritannien.
• Cup i amerikanska recept är cirka 2,37 dl. En avrundning till 2,4 dl brukar fungera bra i bakning.
• Fat (barrel) på cirka 159 liter är standardmåttet för råolja.
• Kanna är ett gammalt svenskt rymdmått på cirka 2,6 liter.

Area

Area är storleken på en yta. Basenheten är kvadratmeter (m²), alltså en kvadrat som är en meter på varje sida.

Exempel: 2 500 ft² till m²

Eftersom m² är basenheten räcker ett steg: 2 500 × 0,09290304 = 232,2576 m²

Vanliga omvandlingar

• 1 ha = 10 000 m²
• 1 km² = 100 ha
• 1 ac = 4 046,8564 m²
• 1 ac = 0,40468564 ha
• 1 000 ft² = 92,90304 m²
• 1 m² = 10 000 cm²
• 1 tunnland = 0,49364 ha

Bra att veta

• Kvadratenheter går i steg om 100. Eftersom area har två dimensioner blir faktorn 10 × 10. 1 m² = 100 dm² = 10 000 cm².
• Hektar (100 × 100 meter) används för mark, skog och åkrar. 1 km² = 100 hektar. En fullstor fotbollsplan är ungefär 0,7 hektar.
• Ar är 100 m², alltså 10 × 10 meter, och används ibland för tomter.
• Acre används i USA och Storbritannien och är ungefär 0,4 hektar.
• Tunnland är ett gammalt svenskt åkermått på knappt en halv hektar. Det motsvarade ursprungligen den yta man kunde så med en tunna utsäde.

Tid

Basenheten för tid är sekund (s). Den definieras i dag med hjälp av atomur utifrån svängningar i cesiumatomen.

Exempel: 2,5 h till min

1. Räkna om till basenheten: 2,5 × 3 600 = 9 000 s
2. Räkna om från basenheten: 9 000 ÷ 60 = 150 min

Vanliga omvandlingar

• 1 h = 3 600 s
• 1 d = 1 440 min
• 1 v = 168 h
• 1 år = 365,2425 d
• 1 mån = 30,436875 d
• 90 min = 1,5 h
• 1 000 000 s = 11,574074 d

Bra att veta

• Tid räknas inte i tiopotenser. 1 minut = 60 sekunder, 1 timme = 60 minuter = 3 600 sekunder och 1 dygn = 24 timmar = 86 400 sekunder. Därför är 1,5 timmar 90 minuter och inte 150 minuter, ett vanligt misstag.
• År och månad är medelvärden. Omvandlaren använder det gregorianska medelåret på 365,2425 dygn, vilket tar hänsyn till skottår. En månad är ett tolftedels år, cirka 30,44 dygn. För exakta datumberäkningar behöver man räkna med de faktiska kalenderdagarna.
• Timmar i decimalform: För att omvandla till exempel 2,75 timmar till timmar och minuter tar du decimaldelen × 60. 0,75 × 60 = 45, alltså 2 timmar och 45 minuter.

Hastighet

Hastighet är sträcka per tidsenhet. Basenheten är meter per sekund (m/s). I vardagen använder vi oftast kilometer per timme, i USA och Storbritannien miles per hour, och till sjöss och i luften knop.

För hastighet omvandlar man både sträckan och tiden. Mellan km/h och m/s blir det så här: 1 km/h = 1 000 m ÷ 3 600 s = 1/3,6 m/s. Därför gäller:

• Från km/h till m/s: dividera med 3,6.
• Från m/s till km/h: multiplicera med 3,6.

Exempel: 90 km/h till m/s

Eftersom m/s är basenheten räcker ett steg: 90 × 0,27777778 = 25 m/s

Vanliga omvandlingar

• 100 km/h = 62,137119 mph
• 60 mph = 96,56064 km/h
• 10 m/s = 36 km/h
• 1 kn = 1,852 km/h
• 20 kn = 10,288889 m/s
• 1 Ma = 1 225,044 km/h

Bra att veta

• Knop är en nautisk mil per timme, alltså exakt 1,852 km/h.
• Mach anger hastighet i förhållande till ljudets hastighet. Ljudets hastighet beror på lufttemperaturen, så Mach är ingen fast enhet. Omvandlaren använder 340,29 m/s, som gäller vid havsnivå och 15 °C. På hög höjd där luften är kallare är Mach 1 lägre.
• Ljusets hastighet i vakuum är exakt 299 792 458 m/s, vilket är ungefär 1,08 miljarder km/h.

Temperatur

Temperatur skiljer sig från alla andra storheter i omvandlaren. Skalorna har inte bara olika stora steg, de har också olika nollpunkter. 0 °C är inte samma sak som 0 °F. Därför räcker det inte att multiplicera med en faktor. Man måste också lägga till eller dra ifrån ett värde.

Omvandlaren räknar via kelvin (K), som är SI-enheten för temperatur. Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten, −273,15 °C, den lägsta temperatur som är fysikaliskt möjlig.

Formler

Exempel: 25 °C till Fahrenheit

1. Multiplicera med 1,8: 25 × 1,8 = 45
2. Lägg till 32: 45 + 32 = 77 °F

Exempel: 100 °F till Celsius

1. Dra ifrån 32: 100 − 32 = 68
2. Dividera med 1,8: 68 ÷ 1,8 = 37,777778 °C

Vanliga omvandlingar

• −40 °C = −40 °F
• 0 °C = 32 °F
• 20 °C = 68 °F
• 37 °C = 98,6 °F
• 180 °C = 356 °F
• 350 °F = 176,66667 °C
• 20 °C = 293,15 K

Bra att veta

• −40 är samma temperatur i både Celsius och Fahrenheit. Det är den enda punkt där skalorna möts.
• Snabb överslagsräkning: dubbla Celsius och lägg till 30 för att ungefär få Fahrenheit. 20 °C blir cirka 70 °F (exakt 68 °F). Metoden fungerar bäst vid vanliga vädertemperaturer.
• Temperaturskillnader räknas annorlunda. En höjning med 10 °C är en höjning med 18 °F, inte 50 °F. För skillnader använder man bara faktorn 1,8 och inte +32. En skillnad på 1 °C är exakt lika stor som en skillnad på 1 K.
• Kelvin skrivs utan gradtecken: 300 K, inte 300 °K.
• Rankine är en absolut skala med samma stegstorlek som Fahrenheit. Réaumur är en historisk skala där vatten kokar vid 80 grader.

Energi

Energi är förmågan att utföra arbete, till exempel att värma, lyfta eller driva något. Basenheten är joule (J). En joule är den energi som går åt för att lyfta ungefär 100 gram en meter.

Exempel: 2 000 kcal till kWh

1. Räkna om till basenheten: 2 000 × 4 184 = 8 368 000 J
2. Räkna om från basenheten: 8 368 000 ÷ 3 600 000 = 2,3244444 kWh

Vanliga omvandlingar

• 1 kWh = 3,6 MJ
• 1 kWh = 860,42065 kcal
• 1 kcal = 4,184 kJ
• 100 kcal = 418,4 kJ
• 1 MWh = 3,6 GJ
• 1 BTU = 1,0550559 kJ
• 1 thm = 29,307107 kWh

Bra att veta

• Kilowattimme (kWh) är den enhet som står på elräkningen. 1 kWh är den energi som förbrukas när något med effekten 1 kW är igång i en timme, och det är exakt 3,6 MJ.
• Kalorier i livsmedel anges nästan alltid i kilokalorier (kcal), även om det i vardagligt tal kallas kalorier. 1 kcal = 4,184 kJ. På svenska näringsdeklarationer anges energi både i kJ och kcal.
• Energi och effekt är olika saker. Energi (kWh, J) är mängd. Effekt (kW, W) är hur snabbt energin används. En 2 000 W-ugn som är på i en halvtimme använder 1 kWh.
• BTU och therm är amerikanska och brittiska enheter som ofta förekommer i samband med värmepumpar, luftkonditionering och naturgas.
• Elektronvolt (eV) är en mycket liten enhet som används inom atom- och partikelfysik.

Effekt

Effekt är energi per tidsenhet, alltså hur snabbt energi omvandlas eller överförs. Basenheten är watt (W), där 1 W = 1 joule per sekund.

Exempel: 150 hk till kW

1. Räkna om till basenheten: 150 × 735,49875 = 110 324,81 W
2. Räkna om från basenheten: 110 324,81 ÷ 1 000 = 110,32481 kW

Vanliga omvandlingar

• 1 kW = 1,3596216 hk
• 100 kW = 135,96216 hk
• 200 hk = 147,09975 kW
• 300 hp = 223,70996 kW
• 1 hk = 0,98632007 hp
• 12 000 BTU/h = 3,5168528 kW

Bra att veta

• Hästkraft finns i två varianter. I Sverige och Europa används metrisk hästkraft (hk, PS) på 735,5 W. I USA och Storbritannien används mekanisk horsepower (hp) på 745,7 W. En bil på 300 hp har alltså cirka 304 hk.
• Bilars effekt anges officiellt i kW i registreringsbevis. Multiplicera kW med 1,36 för att få ungefär hästkrafter.
• BTU/h används ofta för luftkonditionering och värmepumpar. 12 000 BTU/h motsvarar cirka 3,5 kW kyleffekt.

Densitet

Densitet är massa per volymenhet och anger hur ”tätt packat” ett material är. Basenheten är kilogram per kubikmeter (kg/m³). För att räkna om densitet omvandlar man både massenheten och volymenheten.

Exempel: 7,85 g/cm³ till kg/m³

Eftersom kg/m³ är basenheten räcker ett steg: 7,85 × 1 000 = 7 850 kg/m³

Vanliga omvandlingar

• 1 g/cm³ = 1 000 kg/m³
• 1 000 kg/m³ = 1 kg/l
• 1 g/cm³ = 62,427961 lb/ft³
• 62,4 lb/ft³ = 999,55211 kg/m³
• 0,74 kg/l = 6,1755993 lb/gal

Bra att veta

• Vatten har densiteten ungefär 1 g/cm³, vilket är 1 kg/l eller 1 000 kg/m³. Det är därför en liter vatten väger cirka ett kilo.
• g/cm³, g/ml och kg/l är samma sak eftersom 1 ml = 1 cm³. Omvandlingen till kg/m³ är att multiplicera med 1 000.
• Exempel på densiteter: bensin cirka 0,74 kg/l, is cirka 0,92 kg/l, aluminium 2,7 g/cm³, stål cirka 7,85 g/cm³ och bly 11,3 g/cm³.

Tryck

Tryck är kraft per ytenhet. Basenheten är pascal (Pa), där 1 Pa = 1 newton per kvadratmeter. En pascal är ett mycket litet tryck, så i praktiken används ofta kilopascal, bar eller hektopascal.

Exempel: 32 psi till bar

1. Räkna om till basenheten: 32 × 6 894,7573 = 220 632,23 Pa
2. Räkna om från basenheten: 220 632,23 ÷ 100 000 = 2,2063223 bar

Vanliga omvandlingar

• 1 bar = 14,503774 psi
• 2,5 bar = 36,259434 psi
• 35 psi = 2,4131651 bar
• 1 atm = 1,01325 bar
• 1 bar = 100 kPa
• 1 013,25 hPa = 1 atm
• 120 mmHg = 15,998686 kPa
• 10 mVp = 0,980665 bar

Bra att veta

• 1 bar = 100 000 Pa = 100 kPa, vilket är ungefär lufttrycket vid havsytan. Bar används bland annat för däcktryck, dykning och tryckluft.
• Däcktryck anges i Sverige i bar och i USA i psi. 1 bar är cirka 14,5 psi, så 2,5 bar är ungefär 36 psi.
• Hektopascal (hPa) används i väderprognoser. Ett normalt lufttryck är 1 013,25 hPa, vilket är exakt 1 atmosfär (atm). 1 hPa = 1 millibar.
• mmHg (millimeter kvicksilver) används fortfarande för blodtryck. 1 mmHg är cirka 133,3 Pa. Torr är nästan exakt samma sak.
• Meter vattenpelare används inom VVS och för pumpar. 10 meter vattenpelare motsvarar ungefär 1 bar. Det innebär också att trycket ökar med ungefär 1 bar för var tionde meter man dyker.
• N/mm² och MPa är samma sak och används för hållfasthet i material och byggkonstruktioner.

Kraft

Kraft är det som får ett föremål att accelerera eller ändra form. Basenheten är newton (N). 1 N är den kraft som ger massan 1 kg accelerationen 1 m/s².

Exempel: 50 kp till kN

1. Räkna om till basenheten: 50 × 9,80665 = 490,3325 N
2. Räkna om från basenheten: 490,3325 ÷ 1 000 = 0,4903325 kN

Vanliga omvandlingar

• 1 kp = 9,80665 N
• 1 kN = 101,97162 kp
• 1 tf = 9,80665 kN
• 1 lbf = 4,4482216 N
• 100 N = 22,480894 lbf

Bra att veta

• Kilopond (kp) är den kraft som tyngdkraften utövar på 1 kg vid standardtyngdacceleration, 9,80665 m/s². Därför är 1 kp = 9,80665 N. Enheten är inte längre officiell men förekommer fortfarande i äldre tekniska underlag, till exempel för lyftanordningar och fästen.
• Överslagsräkning: 1 kg väger ungefär 10 N på jorden. En last på 100 kg ger alltså en kraft på knappt 1 kN.
• Pundkraft (lbf) är motsvarande för ett pund och används i USA, bland annat för dragkraft och vridmoment.

Datamängd

Datamängd anger hur mycket digital information som lagras eller överförs. Omvandlaren räknar via byte (B). En byte består av 8 bitar, och en bit är den minsta informationsenheten, en etta eller en nolla.

Exempel: 500 Mbit till MB

1. Räkna om till basenheten: 500 × 125 000 = 62 500 000 B
2. Räkna om från basenheten: 62 500 000 ÷ 1 000 000 = 62,5 MB

Vanliga omvandlingar

• 1 GB = 1 000 MB
• 1 TB = 1 000 GB
• 1 GiB = 1,0737418 GB
• 1 TB = 931,32257 GiB
• 100 Mbit = 12,5 MB
• 1 Gbit = 125 MB

Bra att veta

• Bit (b) och byte (B) är olika. Internethastighet anges i bitar per sekund (Mbit/s), medan filstorlekar anges i byte. Dividera med 8 för att gå från bitar till byte. En uppkoppling på 100 Mbit/s laddar alltså ner som mest 12,5 MB per sekund.
• kB och KiB är inte samma sak. Enligt SI-standarden är 1 kilobyte (kB) = 1 000 byte, 1 MB = 1 000 000 byte och så vidare. Datorer räknar ofta i tvåpotenser, och då används binära prefix: 1 kibibyte (KiB) = 1 024 byte, 1 MiB = 1 024 KiB och 1 GiB = 1 024 MiB.
• Varför ”saknas” det utrymme på hårddisken? Hårddisktillverkare anger storlek i decimala enheter (1 TB = 10¹² byte), medan till exempel Windows visar binära enheter men kallar dem GB. En disk på 1 TB visas därför som cirka 931 ”GB”, som egentligen är GiB. Inget utrymme saknas, det är bara olika sätt att räkna.

Vinkel

Vinkel anger hur mycket något är vridet eller hur stor öppningen mellan två linjer är. SI-enheten är radian (rad), men i vardagen använder vi nästan alltid grader.

Ett helt varv är 360 grader, vilket är 2π radianer. Därför gäller:

• Från grader till radianer: multiplicera med π och dividera med 180.
• Från radianer till grader: multiplicera med 180 och dividera med π.

Exempel: 45 ° till rad

Eftersom rad är basenheten räcker ett steg: 45 × 0,017453293 = 0,78539816 rad

Vanliga omvandlingar

• 1 rad = 57,29578 °
• 90 ° = 1,5707963 rad
• 180 ° = 3,1415927 rad
• 1 varv = 6,2831853 rad
• 100 gon = 90 °
• 1 ° = 60 ′
• 1 ° = 17,777778 mils

Bra att veta

• En radian är vinkeln där cirkelbågen är lika lång som radien. Det motsvarar cirka 57,3 grader.
• Bågminuter och bågsekunder används i navigering, astronomi och för GPS-koordinater. 1 grad = 60 bågminuter och 1 bågminut = 60 bågsekunder.
• Gon (nygrader) delar ett varv i 400 delar, så en rät vinkel är exakt 100 gon. Enheten används inom lantmäteri.
• Streck används inom militären för att rikta och mäta avstånd. Omvandlaren använder Natos standard på 6 400 streck per varv. En praktisk egenskap är att 1 streck ungefär motsvarar 1 meter i sidled på 1 km avstånd. Det finns även andra indelningar, till exempel 6 000 och 6 300 streck per varv.

Vanliga misstag vid enhetsomvandling

• Att räkna åt fel håll. Om du går från en större till en mindre enhet ska talet bli större (1 m = 100 cm). Går du från en mindre till en större enhet ska talet bli mindre. Kontrollera att resultatet är rimligt.
• Att använda längdfaktorn för area eller volym. 1 m = 100 cm, men 1 m² = 10 000 cm² och 1 m³ = 1 000 000 cm³.
• Att räkna tid i tiopotenser. 1,5 timme är 1 timme och 30 minuter, inte 1 timme och 50 minuter.
• Att bara multiplicera vid temperatur. Mellan Celsius och Fahrenheit måste du också lägga till eller dra ifrån 32.
• Att blanda ihop enheter med samma namn. Svensk mil och engelsk mile, amerikansk och brittisk gallon, metrisk och mekanisk hästkraft, samt kB och KiB är alla olika storlekar.
• Att blanda ihop bit och byte. Mbit och MB skiljer sig med en faktor 8.

Vanliga frågor

Hur räknar jag om mellan två enheter själv?

Ta värdet, multiplicera det med den första enhetens faktor och dividera med den andra enhetens faktor. Faktorerna för varje enhet finns i tabellerna ovan. För temperatur använder du formlerna i temperaturavsnittet.

Hur många centimeter är en tum?

En tum är exakt 2,54 cm. Den definitionen har gällt internationellt sedan 1959.

Hur många kilo är ett pund?

Ett pund är exakt 0,45359237 kg, alltså cirka 454 gram. Ett kilo är cirka 2,2 pund.

Hur omvandlar jag km/h till m/s?

Dividera med 3,6. 72 km/h är till exempel 20 m/s. Åt andra hållet multiplicerar du med 3,6.

Hur räknar jag om Celsius till Fahrenheit?

Multiplicera med 1,8 och lägg till 32. 30 °C blir 30 × 1,8 + 32 = 86 °F.

Hur många liter är en gallon?

En amerikansk gallon är 3,785 liter och en brittisk gallon är 4,546 liter.

Hur många kW är en hästkraft?

En metrisk hästkraft (hk) är 0,7355 kW och en amerikansk horsepower (hp) är 0,7457 kW. 1 kW är cirka 1,36 hk.

Hur många psi är en bar?

1 bar är cirka 14,504 psi. 1 psi är cirka 0,069 bar.

Hur exakta är resultaten?

Omvandlaren räknar med full precision och visar upp till åtta värdesiffror. De flesta faktorer är exakta per definition. Undantagen är Mach, som beror på temperaturen, månad och år, som är medelvärden, och gamla svenska mått, som varierade mellan regioner och tidsperioder.