Lönar sig solceller 2026?

Med kalkylatorn ovan räknar du ut vilken årlig avkastning en solcellsanläggning på villan kan ge. Du ser också hur det står sig mot att placera samma pengar på börsen, på ett sparkonto eller att amortera på bolånet.

I texten går vi igenom vilka regler som gäller 2026, hur värdet av solelen räknas fram och vad som påverkar resultatet mest. Vi utgår från en privatperson som installerar solceller på sin egen villa. Solceller för bostadsrättsföreningar och företag har andra regler och ingår inte här.

Snabb översikt

Den största förändringen jämfört med tidigare år är att 60-öringen har försvunnit. Det gör att el som du säljer till nätet är värd betydligt mindre än el som du använder själv.

Så fungerar det i praktiken

Solcellerna tjänar in pengar på två sätt. Den el du använder själv behöver du inte köpa. Den el du inte hinner använda säljer du till ditt elbolag.

Egenanvänd solel är värd mest. Varje kWh du slipper köpa sparar spotpriset, elhandlarens påslag, energiskatten, momsen och den rörliga delen av nätavgiften. I elområde 3 blir det med våra standardvärden ungefär 1,39 kr per kWh.

Såld solel är värd mycket mindre. Du får spotpriset plus en liten ersättning från nätbolaget, så kallad nätnytta. Solel produceras dessutom mest mitt på dagen under sommaren. Då är spotpriset ofta lågt och ibland negativt. Därför räknar kalkylatorn med en värdefaktor på 65 %, vilket betyder att den sålda elen i snitt får 65 % av årets genomsnittliga spotpris. I elområde 3 blir det ungefär 0,38 kr per kWh.

Skillnaden är alltså mer än tre gånger. Egenanvändningen är därför en av de viktigaste siffrorna i kalkylen. En villa utan batteri eller elbil använder ofta 25–40 % av solelen själv. Med elbil, värmepump eller batteri kan andelen bli högre.

Avkastning i olika elområden

Var i landet du bor avgör mycket. I södra Sverige är elpriset högre och solen ger lite mer, så samma anläggning blir mer lönsam i Skåne än i Norrland.

Tabellen visar kalkylatorns resultat för en anläggning på 10 kW som kostar 170 000 kr före avdrag. Efter grönt avdrag betalar du 145 265 kr. Siffrorna är årlig avkastning (internränta) över 25 år, med 2 % årlig ökning av elpriset.

En negativ siffra betyder att solcellerna inte tjänar in sin kostnad under kalkyltiden. I SE4 med 40 % egenanvändning har anläggningen betalat sig efter cirka 16,5 år. I SE3 tar det cirka 21,5 år.

Som jämförelse ger börsen i kalkylatorn cirka 6,6 % per år efter fondavgift och ISK-skatt, om vi antar 7 % i förväntad avkastning. Ett sparkonto med 2 % ränta ger 1,4 % efter skatt. Att amortera ett bolån med 3 % ränta motsvarar 2,1 % efter ränteavdrag.

Med lägre installationspris blir bilden en annan. Kostar anläggningen 14 000 kr per kW i stället för 17 000 kr stiger avkastningen i SE3 från 1,4 % till 3,0 %. I SE4 med 60 % egenanvändning når den då 8,4 %.

Hur beräkningen görs

Kalkylatorn räknar år för år under hela kalkyltiden. För varje år tar den fram hur mycket el anläggningen producerar, hur mycket du sparar och hur mycket du tjänar på såld el. Sedan drar den av kostnaderna.

Investeringen

Priset är storleken i kW gånger priset per kW. Från det dras det gröna avdraget på 14,55 %, men aldrig mer än 50 000 kr per person som äger huset. Det du själv betalar är insatsen som alla alternativ jämförs mot.

Produktion och värde per år

Produktionen är storleken gånger produktionen per kW. Panelerna blir lite sämre med tiden, och kalkylatorn räknar med 0,5 % lägre produktion per år.

Värdet av egenanvänd el räknas så här:

Värde per kWh = (spotpris + påslag + energiskatt) × 1,25 + rörlig nätavgift

Faktorn 1,25 är momsen. Värdet av såld el är spotpriset gånger värdefaktorn plus nätnyttan.

Kostnader under livslängden

Växelriktaren, som omvandlar solelen till el som huset kan använda, håller sällan lika länge som panelerna. Kalkylatorn räknar med ett byte för 15 000 kr efter 13 år. Den räknar också med 500 kr per år för försäkring och drift.

Årlig avkastning och återbetalningstid

Den årliga avkastningen är internräntan. Det är den ränta som skulle ge samma resultat om du i stället satt in pengarna på ett konto. Den tar hänsyn till att pengarna kommer in lite i taget under många år, och går därför att jämföra direkt med börsens eller bankens ränta.

Återbetalningstiden är antalet år innan de samlade besparingarna är lika stora som det du betalade. Den säger något om risken men inget om hur lönsam investeringen är över hela livslängden.

Jämförelsen med andra alternativ

Kalkylatorn låtsas att du i stället placerar hela insatsen på en gång i något av tre alternativ:

• Börsen på ISK. Förväntad avkastning minus fondavgift och ISK-skatt. De första 300 000 kr är skattefria 2026. Har du redan annat sparande på ISK kan du fylla i det, eftersom det skattefria beloppet gäller per person.
• Sparkonto. Räntan minus 30 % skatt på räntan.
• Amortering. Bolåneräntan minus 30 % ränteavdrag. Amorteringen ger en säker avkastning, lika stor som den ränta du slipper betala.

För att jämförelsen ska bli rättvis sätts solcellernas årliga besparing in på börsen varje år. Annars skulle börsalternativet få ränta på ränta men inte solcellerna. Den inställningen kan du stänga av.

Vad som påverkar resultatet mest

Fem faktorer står för nästan hela skillnaden mellan en lönsam och en olönsam anläggning. Tabellen visar hur mycket avkastningen i vårt exempel i SE3 ändras när en faktor i taget ändras.

Egenanvändningen väger tyngst eftersom egenanvänd el är värd mer än tre gånger så mycket som såld el. Den ökar om du flyttar förbrukning till dagtid, laddar en elbil hemma på dagen eller har ett batteri.

Priset per kW bestämmer insatsen. Offerter skiljer sig ofta mycket åt för samma anläggning, så det lönar sig att jämföra flera.

Elpriset är den faktor du inte kan påverka. Stiger elpriset blir solcellerna mer lönsamma, och sjunker det blir de mindre lönsamma.

Taket och läget styr produktionen. Ett tak mot söder med 30–45 graders lutning och utan skugga ger mest. Ett tak mot öster eller väster ger ofta 15–20 % mindre.

Storleken påverkar både priset per kW och egenanvändningen. En större anläggning brukar bli billigare per kW, men en större del av elen måste säljas till det lägre priset.

Risker och begränsningar

Kalkylen bygger på antaganden om framtiden, och resultatet blir aldrig bättre än antagandena. Det här är de viktigaste osäkerheterna:

• Elpriset kan bli lägre än du räknar med. Fler solceller i elsystemet pressar priset mitt på dagen, och det gör såld solel mindre värd.
• Reglerna kan ändras. Energiskatten, nätavgifterna och ISK-skatten bestäms politiskt och har ändrats flera gånger de senaste åren. 60-öringen är ett exempel på ett stöd som försvann.
• Solceller går inte att sälja separat. Pengar på börsen eller sparkontot kan du ta ut när du vill. Pengarna i solcellerna sitter i huset. Om du flyttar kan anläggningen höja värdet på huset, men hur mycket är osäkert.
• Taket kan behöva bytas. Behöver taket bytas inom anläggningens livslängd tillkommer kostnaden för att montera ner och upp panelerna.
• Börsen är inte heller säker. Stockholmsbörsen har historiskt gett drygt 9 % per år, men enskilda år kan ge stora förluster. Kalkylatorn räknar med en jämn avkastning varje år.

Solceller och börsen har olika sorters risk. Solcellernas avkastning beror på elpriset och svänger lite från år till år. Börsens avkastning kan svänga kraftigt men är lätt att ta ut. Amortering ger lägst risk av alla alternativen i kalkylatorn.

Vanliga frågor

Lönar sig solceller utan 60-öringen?

Det beror främst på elområde och egenanvändning. I våra exempel ger en anläggning i SE4 2–6 % per år, medan den i SE1 och SE2 knappt eller inte alls tjänar in sin kostnad på 25 år. Utan 60-öringen är såld el värd mycket mindre, så hur mycket av elen du använder själv har blivit viktigare.

Vad är en rimlig återbetalningstid?

I våra exempel ligger återbetalningstiden på 13–22 år i SE3 och SE4. Panelerna har ofta 20–30 års livslängd. Ju kortare återbetalningstid, desto mindre risk tar du om förutsättningarna ändras.

Hur mycket får jag i grönt avdrag?

Avdraget är 15 % för solceller, men Skatteverkets schablon gör att det i praktiken blir 14,55 % av hela fakturan. Taket är 50 000 kr per person och år. Äger ni huset tillsammans kan ni få avdraget var för sig. Avdraget görs direkt på fakturan från installatören.

Måste jag betala skatt när jag säljer solel?

För en privatperson med solceller på villan är intäkter från såld el i praktiken skattefria upp till 40 000 kr per år. De flesta villaanläggningar ligger långt under den gränsen.

Gör ett batteri solcellerna mer lönsamma?

Ett batteri ökar egenanvändningen, och batterier ger 50 % i grönt avdrag. Samtidigt är batteriet en egen investering med egen kostnad. Kalkylatorn räknar inte på batterier, men du kan pröva hur resultatet ändras om du höjer egenanvändningen.

Varför skiljer sig kalkylatorn från installatörens kalkyl?

Installatörer räknar ofta med högre elpriser, högre egenanvändning eller utan kostnad för byte av växelriktare. De jämför sällan med vad pengarna hade gett på annat håll. Fyll i samma siffror som i offerten för att se var skillnaden kommer ifrån.

Källor och metod

Reglerna för avdrag och skatter kommer från Skatteverket och banker. Uppgifter om priser och produktion bygger på svenska installatörers publicerade priser 2026. Kalkylatorns standardvärden för spotpris per elområde är ungefärliga snitt och ska ses som exempel. Alla räkneexempel i texten är gjorda med kalkylatorn och samma antaganden som den har som standard.

• Skatteverket: Mikroproduktion av förnybar el, privatbostad
• Björn Lundén: Minskad skattereduktion för solceller
• Handelsbanken: Så beräknas skatt på ISK
• Rika Tillsammans: Stockholmsbörsens årliga avkastning sedan 1870
• Regeringen: Promemorian Sänkt energiskatt på el